Varför emotionell intelligens är viktig
Känslohantering handlar inte bara om att känna igen vad man själv eller andra känner. Det innebär att förstå och hantera känslorna på sätt som gör vardagen enklare. När barn lär sig att skapa goda relationer, möta utmaningar med mod och leva ett liv med mening, har de i själva verket byggt en stadig grund för framtiden (det här gäller inte bara under barndomen utan följer med genom hela livet).
När föräldrar visar intresse för sina barns känsloliv ger de dem verktyg för att hantera motgångar, utveckla empati och fatta välavvägda beslut. Det handlar alltså om att ge barnen en praktisk förberedelse inför livet.
7 smarta knep för att stärka känslomässiga färdigheter
En studie med över 200 förälder-barn-relationer visade sju praktiska sätt att stärka barns förmåga att hantera känslor. Författaren till studien har dessutom provat på dessa knep med sitt eget barn, vilket gör resultaten ännu mer intressanta.
Ge plats åt tystnaden (när ord inte räcker till)
Ett av de första knepen är att ge barnet lite tid i stillhet när känslorna är på högvarv. Ibland kan det vara värdefullt att bara sitta tyst bredvid sitt barn istället för att direkt försöka lösa allt med prat. Denna enklare närvaro kan lugna och hjälpa barnet att bearbeta sina känslor i egen takt.
Sätt ord på känslorna (prata om hur ni mår)
Att hjälpa barnen att beskriva sina känslor är en annan smart strategi. Som förälder kan man göra det genom att själv verbalisera sina känslor, till exempel genom att säga “Jag känner mig frustrerad” eller “Jag är riktigt glad just nu”. Det ger barnet ett språk att uttrycka sig med och bidrar till en ökad känslomässig medvetenhet.
Visa vägen genom att be om ursäkt (misstag händer)
Att erkänna sina misstag och be om ursäkt är ett tydligt sätt att visa att man tar ansvar. När man modigt säger “förlåt” bygger man en ömsesidig respekt med sitt barn och visar att alla kan göra fel, och att det är okej att lära sig av dem.
Låt artigheten komma naturligt (inga tvångsfraser)
Istället för att pressa fram artighetsfraser som “snälla”, “tack” eller “förlåt”, är det bättre att modellera de beteenden man önskar se. Genom att själv vara artig lär sig barnet genom exempel, vilket leder till äkta och spontana uttryck av vänlighet.
Ta de små problemen på allvar (varje känsla räknas)
Det kan kännas som små ting, men för barnet är även de minsta bekymren viktiga. När man lyssnar in och tar deras problem på allvar känner de sig sedda och värderade, vilket i sin tur stärker deras självkänsla.
Låt barnet hitta sina egna svar (fråga istället för att fixa allt)
Genom att ibland hålla tillbaka och låta barnet fundera över hur man kan lösa en svårighet, tränar man deras förmåga att tänka självständigt. Frågor som “Vad tycker du att vi ska göra?” får dem att engagera sig i processen och stärka sin beslutsamhet.
Njut av stunderna av tristess (en plats för kreativitet)
Tristess får ofta ett dåligt rykte, men att vara uttråkad kan ge utrymme för kreativitet och egna initiativ. När barnet får uppleva att det är okej att inte alltid vara under ständig stimulans, lär de sig både att uppskatta sitt eget sällskap och att hitta på egna roliga aktiviteter.
Barnens känslomässiga utveckling lägger en bra grund för deras framtid. Genom att visa exempel, lyssna in på deras känslor, uppmuntra egen problemlösning och till och med låta dem vara uttråkade ibland, kan vi hjälpa nästa generation att möta livets utmaningar med både öppenhet och nyfikenhet.
